Dödens väntrum...

Ja det går lite långt mellan gångerna nu men det får vara så när livets baksidor tar sig emellan .. Har mått sämre en tid och sen är det många i min omgivning som blivit drabbade av cancer plus en begravning oxå..
Just idag är det verkligen svart fredag, min vän Anki som jag scrappat och stickat med varje vecka sen 4 år tillbaka gick bort i morse.
Nu är det snart för mycket.. för två veckor sen fredagen den 13 fick hon beskedet att cancern spridit sej från den tidigare bröstcancern hon hade till levern och skelettet, plus samma dag en 49 årige vän fick oxå besked om att det är levercancer och finns inget att göra.. Fy fan ärligt talat, ihans fall har han sökt i flera år för krämporna men inte förrän det inte går att inte göra nåt då upptäcker dem det.. Blir allvarligt rädd för "non sjukvård".... Och sen en väninna som är yngre än mej har en cysta i ryggraden som tar 8 tim att operera sig ska snart gå igenom det och hoppas på att den är godartad..
Nu stämmer statistiken verkligen att var tredje person får cancer...
 Detta året har jag vart på mer sorgliga tillstängligar än glada, med andra ord mer vanligt med begravningar än bröllop och dop nuförtiden..
Det är förfärligt, blir så arg och ledsen och idag har det runnit över  och fortsätter göra det, bara gråter... Summa summarum känns det faktiskt som man sitter i dödens väntrum...


Var rädda om varandra och ta aldrig nåt lr någon för given...<3 p="">